Är jag ett lätt byte?

Min köpa-mat-runda blev en sisådär 15 min längre pga ihärdiga Telenor-försäljare.
Jag kan inte låtsas vara döv och småspringa därifrån, jag kan inte lyta upp handen och vinka i en avvärjande gest. Nej jag lyssnar och svarar snällt på alla frågor.
-Vad har du för mobil?
-SonyEricsson
-Vilken operatör?
-Telia
-Aha! Abonnemang eller Kontantkort?
-Abonnemang...
-Hur mycker ringer du för i månaden?
-Vet inte, pappa betalar...
-Pappa är snäll!
-jaaaaaa....??
-Men ungefär?
-JAG VET INTE, 200, kanske 3.
-Vad gör du med din mobil?! ingenting?!
-Nej jag har varit iväg och använt en utländsk mobil de senaste månaderna.
-Jaha... men nu är det såhär, vi kan sänka dina kostander me....

Okej så är jag helt förlorad i en massa skitsnack om mobilekostnader och efter en stund står jag bara och glor, tills han frågar något och jag svarar:
-Alltså, jag fattar inte vad du säger.... du pratar alldeles för fort.
Hans kompis (som för övrigt borde öva upp sitt säljsnack, för han stod också bara och glodde) skrattade och sa;
-Du kanske ska prata lite långsammare...
-Okej, då gör jag det...
Där såg jag min chans att sticka;
-Oh nej jag är ledsen men då hinner jag inte lyssna, och tja om jag inte hinner eller inte fattar så kan jag lika gärna gå nu, hej!
-Vaaaa??

Se, inte så oartigt... Fast jag skulle vilja ha en ny mobil och bättre abonnemang.
Men då ska han vara snygg.